lördag 19 januari 2013

Koftan Freyja

Nu var det ett tag sedan jag tog mig tid med bloggen!
Sista färdiga projektet är en kofta jag tittat ett tag på och längtat efter att sticka, koftan Freyja. Jag har stickat den i ett annat garn än i originalmönstret, ett tvåtrådigt ullgarn. Mönstret använder förkortade varv för att forma koftan. Genomtänkt! Jag stickade några extra varv, varav ett med intagningar, eftersom koftan fick en för stor urringning i mitt tycke. Jag tyckte också att koftan blev för hög fram mot halsen jämfört mot bak och över axlarna. Istället för att repa upp några varv och göra om ringningen så bestämde jag mig för att sticka några extra förkortade varv bak, och vända ungefär mitt på vardera axeln och nästa gång ca femton maskor från mitt fram. Därefter ett helt varv för att avsluta snyggt.


Den blev lite gles och fick en tvätt på ullprogrammet i tvättmaskinen. För fegt, det hände inte mycket, så den fick torka i tumlaren efter det. Den blev ullig, krympte och filtade lagom mycket. Svårt att få riktigt bra bilder utan dagsljus...


Dags att sy på var sida om mittmaskan innan jag klipper upp den mitt fram. I mönstret stickades en avig maska mitt fram men på något vis har jag räknat fel och fått en maska mer på ena sidan. För att det inte ska synas gentemot mönstret så får mittmaskorna bli två när jag syr på var sida om mitten. 


Första gången jag gör detta, så frågan om vilken söm jag bör använda ställde jag till alla med den erfarenheten i Online Stickcafé på Facebook och fick svaren att smal zick-zack eller
en söm v---v---v vore bra. Ja, det blev båda, först den ena, sedan den andra ;)


Dags för saxen! Våga, våga, våga...


Efter att saxen gjort sitt.


Nu ska det virkas runt kanten med början bak i nacken enligt mönstret. Två eller tre varv med fasta maskor runt hela kanten. Jag prövade på några olika sätt men att första virka ett varv med grått garn var snyggare än att starta med vitt direkt, tyckte jag. Övergången mellan det grå stickade och den virkade kanten blev jämnare.


Utefter framkanten blev lagom att sticka ner virknålen i två på varandra följande varv och därefter hoppa över ett varv, dvs virka en fastmaska i två av tre varv.


I halsringningen fick jag pröva mig fram, en fast maska i två av tre stickade maskor gav en kant som varken drog ihop sig eller blev vågig. För att få en fin kant nertill gjorde jag nertag i fyra av fem maskor på samma sätt som i halsringningen. Men att bara hoppa över en maska blev inte riktigt snyggt. Jag prövade att dra upp en ögla i första maskan och en i andra maskan för att sedan dra en ögla genom alla tre (när man normalt drar en ögla genom två i en vanlig fast maska). Det blev bättre!


Och lika runt nerkanten på ärmen.


Gillar både koftan och mönstret! Förmodligen inte den sista koftan jag stickar efter det mönstret.


I höstas lockade en väninna mig att följa med på keramikkurs. En av de saker jag tillverkade var lövet jag nu använder för att hålla ihop koftan. I mönstret till koftan är det tre knappar i höjd med det stickade mönstret. Jag hittade inga lämpliga knappar i gömmorna här hemma... så sjalnålen fick tjänstgöra som knapp!